Abstract
The ‘scientization of the social’ noted by Lutz Raphael can also be observed in twentieth-century Sweden.1 Industrialization, modernization processes, and the global economic crisis created even in the North a need for experts and technologies to guide an increasingly complex society. As in Germany, the level of ideas was dominated by the utopia of a socially harmonious ‘national community’, which shaped both politics and the work of social experts. Since the purpose of social policy was always to keep the ‘national body’ ‘healthy’, it was thus at all times population policy. However, Sweden was characterized by a feature that set it apart from National Socialism, namely a tradition of self-evaluation that was more than a century old. While in Germany in the 1930s a rhetoric of the ‘deed’ (die Tat), of ‘decisionism’ as a radical rupture, was able to gain political influence, Sweden bet on permanent calibration. Although Swedish experts employed the rhetoric of radicalism in an almost inflationary manner, in actuality they rejected every form of revolutionary transformation of Swedish society. In essence, the only radical thing was their hypostatization of a rational approach to problems; from their perspective, all of the solutions they proposed were decidedly free of ideology.
Access this chapter
Tax calculation will be finalised at checkout
Purchases are for personal use only
Preview
Unable to display preview. Download preview PDF.
Similar content being viewed by others
Notes
L. Raphael (1996), ‘Die Verwissenschaftlichung des Sozialen als methodische und konzeptionelle Herausforderung für eine Sozialgeschichte des 20. Jahrhunderts’, Geschichte und Gesellschaft 22, pp. 165–93.
M. Foucault (2007), Security, Territory, and Population (Basingstoke: Palgrave Macmillan)
B. Henningsen (1986), Der Wohlfahrtsstaat Schweden (Baden-Baden: Nomos), p. 372.
K. Åmark (2005), Hundra År av välfärdspolitik. Välfärdsstatens framväxt i Norge och Sverige (UmeÅ: Boréa)
H. Dahlqvist (2002), ‘Folkhemsbegreppet: Rudolf Kjellén vs Per Albin Hansson’, Historisk Tidskrift 162, pp. 445–65
T. Tilton (1990), The Political Theory of Swedish Social Democracy. Through the Welfare State to Socialism (Oxford: Clarendon Press)
M. Childs (1936), Sweden. The Middle Way (New Haven: Yale University Press)
G. Adler-Karlsson (1967), Functional Socialism. A Swedish Theory for Democratic Socialization (Stockholm: Bokförlag Prisma).
C. Carlson (1990), The Swedish Experiment in Family Politics. The Myrdals and the Interwar Population Crisis (New Brunswick, NJ and London: Transaction)
Nilsson (2003), Kontroll, makt och omsorg, pp. 219–92
T. Etzemüller (2007), Ein ewigwährender Untergang. Der apokalyptische Bevölkerungsdiskurs im 20. Jahrhundert (Bielefeld: Transcript).
K. Johannisson (1991), ‘Folkhälsa. Det svenska projektet frÅn 1900 till 2. A världskriget’, Lychnos, pp. 139–95
G. Broberg and N. Roll-Hansen (eds) (2006), Eugenics and the Welfare State. Sterilization Policy in Denmark, Sweden, Norway, and Finland, second edition (East Lansing, MI: Michigan State University Press)
G. Broberg and M. Tydén (2006), ‘Eugenics in Sweden. Efficient Care’, in Broberg and Roll-Hansen (eds), Eugenics and the Welfare State, pp. 77–149.
H. Lundborg (1921), Rassenbiologische Übersichten und Perspektiven (Jena: Fischer), p. 31
Tydén (2002), FrÅn politik till praktik.
F. Tönnies (1887), Gemeinschaft und Gesellschaft. Abhandlung des Communismus und Socialismus als empirischer Culturformen (Leipzig).
M. Riedel (2004), ‘Gesellschaft, bürgerliche’ bzw. ‘Gesellschaft, Gemeinschaft’, in Geschichtliche Grundbegriffe. Historisches Lexikon zur politisch-sozialen Sprache in Deutschland, 8 vols (Stuttgart: Klett Cotta), vol. 2, pp. 719–862.
G. H. von Koch (ed.) (1908), Social Handbook (Stockholm: Ljus)
B. Rothstein (1992), Den korporativa staten. Intresseorganisationer och statsförvaltning i svensk politik (Stockholm: Norstedts)
Henningsen (1986), Der Wohlfahrtsstaat Schweden, p. 368.
Y. Hirdman (ed.) (2003), Alva & Gunnar Myrdal: De blÅ kuverten. Kärleksbreven juli 1919–augusti 1920 (Hedemora: Gidlunds Förlag).
G. Myrdal (1927), Prisbildningsproblemet och föränderligheten (Uppsala: Almqvist and Wicksell).
T. Etzemüller (2010), Die Romantik der Rationalität. Alva und Gunnar Myrdal – Social Engineering in Schweden (Bielefeld: Transcript).
W. Tolman (1909), Social Engineering. A Record of Things Done by American Industrialists Employing Upwards of One and One-half Million People (New York: McGraw Publishing Company)
T. Etzemüller (ed.) (2009), Die Ordnung der Moderne. Social Engineering im 20. Jahrhundert (Bielefeld: Transcript).
A. Myrdal and G. Myrdal (1934), Kris i befolkningsfrÅgan (Stockholm: Albert Bonniers Förlag)
Etzemüller (2007), Ein ewigwährender Untergang.
Myrdal and Myrdal (1934), Kris i befolkningsfrÅgan, pp. 217–26
E. Eriksson (2001), Den moderna staden tar form. Arkitektur och debatt, 1910–1935 (Stockholm: Ordfront), pp. 340–497.
G. Näsström (1935), Svenska Slöjdföreningens utställning Hem i kollektivhus (Stockholm: Svenska slöjdföreningen).
C. Caldenby and Å. Walldén (1979), Kollektivhus. Sovjet och Sverige omkring 1930 (Stockholm: Statens rÅd för byggnadsforskning)
Å. Bergenheim (1994), Barnet, libido och samhället. Om den svenska diskursen kring barns sexualitet 1930–1960 (Grängesberg: Höglunds Förlag)
A. Myrdal (1935), Stadsbarn. En bok om deras fostran i storbarnkammare (Stockholm: Kooperativa förbundets bokförlag)
C. A. Ljunggren (1933), Skolbarnens hälsouppfostran. Handbok för lärare och föräldrar (Stockholm: Natur och kultur).
Myrdal (1935), Stadsbarn, pp. 94
H. Bergman (2003), Att fostra till föräldrarskap. BarnavÅrdsmän, genuspolitik och välfärdsstat 1900–1950 (Stockholm: Acta Universitatis Stockholmiensis)
E. Key (1899), Skönhet för alla. Fyra uppsatser (Stockholm: Albert Bonniers Förlag)
P. Aléx (1994), Den rationella konsumenten. KF som folkuppfostrare 1899–1939 (Stockholm; Stehag: Brutus Östlings Bokförlag Symposion)
A. Myrdal (1945), ‘Folkvaror – kvalitetsvaror’, Vi 32(8, 2), pp. 24f.
E. Törne (1905), Solidar. En livsfrÅga för hemmen (Stockholm: Sandbergs bokhandel)
B. Lövgren (1993), Hemarbete som politik. Diskussioner om hemarbete, Sverige 1930–40-talen, och tillkomsten av Hemmens Forskningsinstitut (Stockholm: Almqvist and Wicksell International)
Ö. Appelqvist (2000), Bruten brygga. Gunnar Myrdal och Sveriges ekonomiska efterkrigspolitik 1943–1947 (Stockholm: Santérus Förlag).
Bok (1991), Alva Myrdal.
Y. Hirdman (2000), Att lägga livet till rätta – studier i svensk folkhemspolitit (Stockholm: Carlssons Bokförlag)
U. Åhrén (1944), ‘Stadsplanering och bostadsförsörjning’, in Bostadsförsörjning och samhällsplanering. TvÅ radioföredrag av Uno Åhrén och Torvald Åkesson (Stockholm: Svenska Riksbyggen), pp. 5–26
S. Markelius (1950), ‘Människan i centrum?’, Plan 4, pp. 51–7.
Z. Bauman (2005), Moderne und Ambivalenz. Das Ende der Eindeutigkeit (Hamburg: Hamburger Edition)
Editor information
Editors and Affiliations
Copyright information
© 2012 Thomas Etzemüller
About this chapter
Cite this chapter
Etzemüller, T. (2012). Rationalizing the Individual – Engineering Society: The Case of Sweden. In: Brückweh, K., Schumann, D., Wetzell, R.F., Ziemann, B. (eds) Engineering Society. Palgrave Macmillan, London. https://doi.org/10.1057/9781137284501_5
Download citation
DOI: https://doi.org/10.1057/9781137284501_5
Publisher Name: Palgrave Macmillan, London
Print ISBN: 978-1-349-32680-8
Online ISBN: 978-1-137-28450-1
eBook Packages: Palgrave History CollectionHistory (R0)