Abstract
This chapter offers a systematic review of the literature on educational inequality and school attainments of immigrants’ offspring in Sweden. The review covers research conducted between 1990 and 2015 and critically examines how different research traditions explain this inequality. The chapter begins by mapping the key characteristics of the Swedish educational system together with Swedish immigration patterns. Thereafter, five major research traditions that explain educational inequality and ethnic background in Sweden are presented. These perspectives include (1) political arithmetic; (2) racism and discrimination; (3) language proficiency tradition; (4) school choice and school segregation; and (5) cultural and social capital and socio-historical contexts. The ‘political arithmetic’ tradition, which starts mainly from a positivistic approach and employs large-scale, quantitative research strategies, has focused on the individual and demographic characteristics of pupils. The main assumption of the other research clusters is that there are important contextual circumstances (beyond individual factors) which decisively affect the educational achievements of the descendants of immigrants. While often dominated by qualitative approaches, these types of research do sometimes include quantitatively designed studies. These research traditions take a more critical stance on government policies, which have produced an extremely segregated school system, and show the consequences of a concentration of children of families from vulnerable groups (economically disadvantaged and immigrant groups in marginalized neighborhoods) in schools with limited resources.
Access this chapter
Tax calculation will be finalised at checkout
Purchases are for personal use only
Bibliography
Åhlund, A. (2015). Swedish as Multiparty Work: Tailoring Talk in a Second Language Classroom (PhD Thesis). Stockholm: University of Stockholm, Department of Child and Youth Studies.
Arai, M., Schröder, L., & Vilhelmsson, R. (2000). En svartvit arbetsmarknad: en ESO-rapport om vägen från skola till arbete. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer: Utrikesdep. Regeringskansliet.
Arneback, E. (2012). Med kränkningen som måttstock: om planerade bemötanden av främlingsfientliga uttryck i skolan (Örebro Studies in Education:34). Örebro: Örebro Universitet.
Arneback, E. (2014). Moral Imagination in Education: A Deweyan Proposal for Teachers Responding to Hate Speech. Journal of Moral Education, 43(3), 269–281.
Beach, D., & Sernhede, O. (2011). From Learning to Labour to Learning for Marginality: School Segregation and Marginalization in Swedish Suburbs. British Journal of Sociology of Education, 32(2), 257–274.
Behtoui, A. (2006). Om de hade föräldrar födda på ‘rätt plats’: om ungdomar med utländsk bakgrund i det svenska utbildningssystemet och på den svenska arbetsmarknaden. Norrköping: Integrationsverket.
Behtoui, A. (2013). Incorporation of Children of Immigrants: The Case of Descendants of Immigrants from Turkey in Sweden. Ethnic and Racial Studies, 36(12), 2141–2159.
Behtoui, A. (2015). Social Capital. In C. Westin (Ed.), The Integration of Descendants of Migrants from Turkey in Stockholm (pp. 57–68). Amsterdam: Amsterdam University Press.
Behtoui, A. (2017). Social Capital and the Educational Expectations of Young People. European Educational Research Journal, 16(4), 487–503.
Behtoui, A., & Neergaard, A. (2016). Social Capital and the Educational Achievement of Young People in Sweden. British Journal of Sociology of Education, 37(7), 947–969.
Behtoui, A., & Olsson, E. (2014). The Performance of Early-Age Migrants in Education and the Labour Market: A Comparison of Bosnia Herzegovinians, Chileans and Somalis in Sweden. Journal of Ethnic and Migration Studies, 40(5), 778–795.
Bijvoet, E., & Fraurud, K. (2010). “Rinkeby Swedish” in the Mind of the Beholder: Studying Listener Perceptions of Language Variation in Multilingual Stockholm. In P. Quist & B. Svendsen (Eds.), Multilingual Urban Scandinavia: New Linguistic Practices (pp. 170–188). Clevedon: Multilingual Matters.
Blackledge, A. (2005). Discourse and Power in a Multilingual World. Amsterdam: John Benjamin.
Bouakaz, L. (2007). Parental Involvement in School: What Hinders and What Promotes Parental Involvement in an Urban School? (PhD Thesis). Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola.
Bourdieu, P. (1986). The Forms of Capital. In J. G. Richardson (Ed.), Handbook of Theory and Research for the Sociology of Education (pp. 241–258). New York: Greenwood.
Bourdieu, P., Chamboredon, J.-C., Passeron, J.-C., & Krais, B. (1991). The Craft of Sociology: Epistemological Preliminaries. Berlin/New York: Walter de Gruyter.
Boyd, S. (2010). Research on Language in Multilingual Urban Settings in Sweden. In P. Quist & B. Svendsen (Eds.), Multilingual Urban Scandinavia: New Linguistic Practices (pp. 1–5). Clevedon: Multilingual Matters.
Brantefors, L. (2015). Between Culture and Cultural Heritage: Curriculum Historical Preconditions as Constitutive for Cultural Relations: The Swedish Case. Pedagogy, Culture and Society, 23(2), 301–322.
Bunar, N. (2008). The Free Schools “Riddle”: Between Traditional Social Democratic, Neo-Liberal and Multicultural Tenets. Scandinavian Journal of Educational Research, 52(4), 423–438.
Bunar, N. (2011). Multicultural Urban Schools in Sweden and Their Communities: Social Predicaments, the Power of Stigma, and Relational Dilemmas. Urban Education, 46(2), 141–164.
Bunar, N., & Ambrose, A. (2016). Schools, Choice and Reputation: Local School Markets and the Distribution of Symbolic Capital in Segregated Cities. Research in Comparative and International Education, 11(1), 34–51.
Bygren, M., & Szulkin, R. (2010). Ethnic Environment During Childhood and the Educational Attainment of Immigrant Children in Sweden. Social Forces, 88(3), 1305–1329.
Catomeris, C. (2004). Det ohyggliga arvet. Stockholm: Ordfront.
Coleman, J. S. (1988). Social Capital in the Creation of Human Capital. American Journal of Sociology, 94(supplement), 95–120.
Doran, M. (2004). Negotiating Between Bourge and Racaille: Verlan as Youth Identity Practice in Suburban Paris. In A. Blackledge & A. Pavlenko (Eds.), Negotiation of Identities in Multilingual Contexts (pp. 93–124). Clevedon: Multilingual Matters.
Dovemark, M. (2013). How Private “Everyday Racism” and Public “Racism Denial” Contribute to Unequal and Discriminatory Educational Experiences. Ethnography and Education, 8(1), 16–30.
Dryler, H. (2001). Etnisk segregation i skolan: effekter på ungdomars betyg och övergång till gymnasieskolan. In J. Fritzell & J. Palme (Eds.), Välfärdens finansiering och fördelning. Antologi från Kommittén Välfärdsboksluts (pp. 319–355). Stockholm: Fritzes.
Edling, C., & Rydgren, J. (2012). Neighborhood and Friendship Composition in Adolescence. Sage Open, 2(4), 1–10.
Englund, T. (1993). Education for Public or Private Good. In G. Miron (Ed.), Towards Free Choice and Market-Oriented Schools: Problems and Promises. Stockholm: National Agency for Education.
Erikson, R., & Jonsson, J. O. (1993). Ursprung och utbildning: social snedrekrytering till högre studier: huvudbetänkande. Stockholm: Fritze.
Erixon Arreman, I., & Holm, A.-S. (2011). School as “Edu-Business”: Four “Serious Players” in the Swedish Upper-Secondary-School Market. Education Inquiry, 2(4), 637–657.
Granstedt, L. (2006). Lärares tolkningsrepertoarer i samtal om en grupp elever med utländsk bakgrund och deras föräldrar. In L. Sawyer & M. Kamali (Eds.), Utbildningens dilemma Demokratiska ideal och andrafierande praxis (pp. 251–274). Stockholm: Fritzes.
Grüber, S. (2007). Skolan gör skillnad: etnicitet och institutionell praktik (Unpublished PhD Thesis). Norrköping: Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier.
Haglund, C. (2005). Social Interaction and Identification Among Adolescents in Multilingual Suburban Sweden. A Study of Institutional Order and Sociocultural Change (PhD Thesis in bilingualism). Stockholm: University of Stockholm.
Haglund, B. (2015). Youth Victimisation, School and Family Support: Schools’ Strategies to Handle Abused Children. Education Inquiry, 6(2), 191–207.
Hällgren, C. (2005). Working Harder to Be the Same: Experiences of Young Men and Women in Sweden from Minority Ethnic Backgrounds. Race, Ethnicity and Education, 8(3), 319–341.
Hällsten, M., & Szulkin, R. (2009). Families, Neighbourhoods, and the Future: The Transition to Adulthood of Children of Native and Immigrant Origin in Sweden (Working Paper No. 9). Stockholm: University of Stockholm, Linaeus Center for Integration Studies.
Heath, A. (2000). The Political Arithmetic Tradition in the Sociology of Education. Oxford Review of Educational Research, 26(3/4), 313–331.
Hirschman, A. O. (2004). Exit, Voice, and Loyalty: Responses to Decline in Firms, Organizations, and States. Cambridge, MA: Harvard University Press.
Huang, S., Yeoh, B. S. A., & Lam, T. (2008). Asian Transnational Families in Transition: The Liminality of Simultaneity. International Migration Review, 46(4), 3–13.
Hyltenstam, K., & Milani, T. (2012). Flerspråkighetens sociopolitiska och sociokulturella ramar. In K. Hyltenstam, M. Axelsson, & I. Lindberg (Eds.), Flerspråkighet: en forskningsöversikt (pp. 17–152). Stockholm: Vetenskapsrådet.
James, C. E. (2001). Making Teaching Relevant: Toward an Understanding of Students’ Experiences in a Culturally “Different” Sweden. Pedagogy, Culture and Society, 9(3), 407–426.
Jenkins, R. (2004). Social Identity (2nd ed.). London: Routledge.
Johansson, T., & Olofsson, R. (2011). The Art of Becoming “Swedish”: Immigrant Youth, School Careers and Life Plans. Ethnicities, 11(2), 184–201.
Jonsson, J. O. (2001). Utbildning som resurs under skoltiden och för framtiden:uppväxtfamilj och skolgång. In J. O. Jonsson, M. Evertsson, S. B. Låftman, & V. Östberg (Eds.), Barns och ungdomars välfärd: antologi från Kommittén Välfärdsbokslut, Statens offentliga utredningar (pp. 209–235). Stockholm: Fritzes.
Jonsson, J. O., & Rudolphi, F. (2010). Weak Performance–Strong Determination: School Achievement and Educational Choice Among Children of Immigrants in Sweden. European Sociological Review, 27(4), 487–508.
Jonsson, R. (2007). Blatte betyder kompis. Om maskulinitet och språk i en högstadieskola. Stockholm: Ordfront.
Jonsson, R., & Milani, T. (2009). Här är alla lika! Jämlikhetsideologi och konstruktionen av den Andre i media och skola. Utbildning och Demokrati, 18(2), 67–86.
Kahlenberg, R. (2001). All Together Now: Creating Middle-Class Schools Through Public School Choice. Washington, DC: Brookings Institutions Press.
Kalonaityté, V., Kawesa, V., & Tedros, A. (2009). Att färgas av Sverige: Upplevelser av diskriminering och rasism bland ungdomar med afrikansk bakgrund i Sverige. Stockholm: Ombudsmannen mot etnisk diskriminering.
Knocke, W., & Hertzberg, F. (2000). Mångfaldens barn söker sin plats. En studie om arbetsmarknadschanser för ungdomar med invandrarbakgrund. Stockholm: Svartvitts förlag.
Kroskrity, P. (2010). Language Ideologies – Evolving Perspectives. In J. Jaspers, J.-O. Östman, & J. Verschueren (Eds.), Society and Language Use (pp. 192–211). Amsterdam: John Benjamins.
Lange, A., & Hedlund, E. (1998). Lärare och den mångkulturella skolan – Utsatthet för hot och våd samt attityder till ‘mångkulturalitet’ bland grundskole- och gymnasielärare. Stockholm: University of Stockholm, Centrum för invandringsforskning.
Lange, A., Lööw, H., Bruchfeld, S., & Hedlund, E. (1997). Utsatthet för etniskt och politiskt relaterat våld hot m m, spridning av rasistisk och antirasistisk propaganda samt attityder till demokrati m m bland skolelever. Stockholm: University of Stockholm, Centrum för invandringsforskning.
León Rosales, R. (2010). Vid framtidens hitersta gräns: Om maskulina elevpositioner i en multietnisk skola (PhD Thesis). Tumba: Mångkulturellt centrum.
Lindberg, I. (2002). Myter om tvåspråkighet. Språkvård, 4(02), 93–103.
Lindgren, A.-L. (2002). Att utbilda barn till ett nationellt medborgarskap: folkhemmet och föreställningar om “vi” och “de andra”. Historisk tidskrift, 1, 29–53.
Lund, S. (2008). Choice Paths in the Swedish Upper Secondary Education: A Critical Discourse Analysis of Recent Reforms. Journal of Education Policy, 23(6), 633–648.
Lundahl, L. (2002). Sweden: Decentralization, Deregulation, Quasi-Markets and Then What? Journal of Education Policy, 17(6), 687–697.
Lundahl, L., Arreman, I. E., Holm, A.-S., & Lundström, U. (2013). Educational Marketization the Swedish Way. Education Inquiry, 4(3), 497–517.
Milani, T. (2008). Language Testing and Citizenship: A Language Ideological Debate in Sweden. Language in Society, 37(1), 27–59.
Milani, T. M., & Jonsson, R. (2011). Incomprehensible Language? Language, Ethnicity and Heterosexual Masculinity in a Swedish School. Gender and Language, 5(2), 239–276.
Milani, T. M., & Jonsson, R. (2012). Who’s Afraid of Rinkeby Swedish? Public Debates and School Practices. Journal of Linguistic Anthropology, 22(1), 44–63.
Molina, I. (1997). Stadens rasifiering: etnisk boendesegregation i folkhemmet (PhD Thesis). Uppsala: Uppsala universitet.
Öhrn, E. (2011). Class and Ethnicity at Work. Segregation and Conflict in a Swedish Secondary School. Education Inquiry, 2(2), 345–357.
Östh, J., Andersson, E., & Malmberg, B. (2013). School Choice and Increasing Performance Difference: A Counterfactual Approach. Urban Studies, 50(2), 407–425.
Östh, J., Clark, W. A. V., & Malmberg, B. (2014). Measuring the Scale of Segregation Using K-Nearest Neighbor Aggregates. Geographical Analysis, 47(1), 34–49.
Otterbeck, J. (2006). Vad kan man egentligen begära? – Läromedelstexter om islam. In P. B. Andersen, C. Dahlgren, S. Johannessen, & J. Otterbeck (Eds.), Religion, skole og kulturel integration i Danmark og Sverige (pp. 237–262). Copenhagen: Museum Tusculanums Forlag.
Otterbeck, J., & Bevelander, P. (2006). Islamofobi: en studie av begreppet, ungdomars attityder och unga muslimers utsatthet. Stockholm: Forum för levande historia.
Parszyk, I.-M. (1999). En skola för andra: minoritetselevers upplevelser av arbets- och livsvillkor i grundskolan (Unpublished PhD Thesis). Stockholm: HLS.
Rumbaut, R. G. (2004). Ages, Life Stages, and Generational Cohorts: Decomposing the Immigrant First and Second Generations in the United States. International Migration Review, 38(3), 1160–1205.
Runfors, A. (2003). Mångfald, motsägelser och marginaliseringar. En studie av hur invandrarskap formas i skolan. Stockholm: Prisma.
Runfors, A. (2004a). “När blir man svensk?” Om hur skilda möjligheter skapas i skolvardagens samspel. In K. Borevi & P. Strömblad (Eds.), Kunskap för integration. Om makt i skola och utbildning i mångfaldens Sverige (pp. 29–54). Stockholm: Fritzes.
Runfors, A. (2004b). Lära sig bli invandrare. Globala och transnationella mönster i nationella former? ’ Kulturella Perspektiv, 3, 4–9.
Runfors, A. (2006). Fostran till frihet? Värdeladdade visioner, positionerade praktiker och diskriminerande ordningar. In L. Sawyer & M. Kamali (Eds.), Utbildningens dilemma Demokratiska ideal och andrafierande praxis (pp. 135–166). Stockholm: Fritzes.
Sawyer, L. (2006). Att koppla drömmar till verkligheten: SYOkonsulenters syn på etnicitet i övergången från grundskolan till gymnasiet. In L. Sawyer & M. Kamali (Eds.), Utbildningens dilemma Demokratiska ideal och andrafierande praxis (pp. 187–250). Stockholm: Fritzes.
SCB. (2014). Statistisk Årsbok för Sverige. Örebro: SCB.
Schmauch, U. (2006). Den osynliga vardagsrasismens realitet (PhD Thesis in Sociology, No. 43). Umeå: Umeå University.
Sernhede, O., & Broman, I. T. (2014). Segregation, utbildning och ovanliga lärprocesser. Stockholm: Liber.
Similä, M. (1994). Andra generationens invandrare i den svenska skolan. In R. Erikson & J. O. Jonsson (Eds.), Sortering i skolan, Studier av snedrekrytering och utbildningens konsekvenser (pp. 226–263). Stockholm: Carlssons.
Sjögren, A. (1996). Språket, nykomlingens nyckel till samhället, men också en svensk försvarsmekanism. In A. Sjögren, A. Runfors, & I. Ramberg (Eds.), En ‘bra’ svenska? (pp. 19–40). Tumba: Mångkulturellt centrum.
Skolverket. (2011). Utbildningsresultat Riksnivå, RAPPORT 356 2011.
Skolverket. (2016a). Slutbetyg i grundskolan, våren 2016.
Skolverket. (2016b). Invandringens betydelse för skolresultaten En analys av utvecklingen av behörighet till gymnasiet och resultaten i internationella kunskapsmätningar. Stockholm: Skolverkets Aktuella Analyser.
Söderström, M., & Uusitalo, R. (2010). School Choice and Segregation: Evidence from an Admission Reform. The Scandinavian Journal of Economics, 112(1), 55–76.
SOU. (1997a). Statens offentliga utredningar 1997:192. Steg mot en minoritetspolitik. Europarådets konvention om historiska minoritetsspråk. Stockholm: Fritzes.
SOU. (1997b). Statens offentliga utredningar 1997:193. Steg mot en minoritetspolitik. Europarådets convention för skydd av nationella minoriteter. Stockholm: Fritzes.
SOU. (2002). Statens offentliga utredningar 2002:27. Mål i Mun. Förslag till handlinsprogram för svenska språket. Stockholm: Fritzes.
Spaiser, V., Hedström, P., Ranganathan, S., Jansson, K., Nordvik, M. K., & Sumpter, D. J. (2016). Identifying Complex Dynamics in Social Systems: A New Methodological Approach Applied to Study School Segregation. Sociological Methods & Research, 1–33. https://doi.org/10.1177/0049124116626174.
Stanton-Salazar, R. D. (2001). Manufacturing Hope and Despair: The School and Kin Support Networks of U.S.–Mexican Youth. New York: Teachers College Press.
Stevens, P. A. J., & Dworkin, G. (Eds.). (2014). The Palgrave Handbook of Race and Ethnic Inequalities in Education. London: Palgrave.
Stroud, C. (2004). Rinkeby Swedish and Semilingualism in Language Ideological Debates: A Bourdieuean Perspective. Journal of Sociolinguistics, 8(2), 163–230.
Stroud, C. (2013). Halvspråkighet och rinkebysvenska som språkideologiska begrepp. In K. Hyltenstam & I. Lindberg (Eds.), Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Andra upplagan (pp. 313–342). Lund: Studentlitteratur.
Svanberg, I., & Tydén, M. (1998). Tusen år av invandring. En svensk kulturhistoria. Stockholm: Arena.
Szulkin, R., & Jonsson, J. O. (2007). Ethnic Segregation and Educational Outcomes in Swedish Comprehensive Schools (Working Paper No. 2). Stockholm: University of Stockholm, Linnaeus Center.
Tholin, J. (2014). “Swedishness” as a Norm for Learners of English in Swedish Schools: A Study of National and Local Objectives and Criteria in Compulsory School. Scandinavian Journal of Educational Research, 58(3), 253–268.
Westin, C. (2015). The Integration of Descendants of Migrants from Turkey in Stockholm: The TIES Study in Sweden. Amsterdam: Amsterdam University Press.
Woolard, K. A. (1998). Introduction: Language Ideology as a Field of Inquiry. In B. B. Schiefflin, K. A. Woolard, & P. V. Kroskrity (Eds.), Language Ideologies. Practice and Theory (pp. 1–45). Oxford: Oxford University Press.
Zhou, M. (1997). Segmented Assimilation: Issues, Controversies, and Recent Research on the New Second Generation. International Migration Review, 31(4), 975–1008.
Author information
Authors and Affiliations
Corresponding author
Editor information
Editors and Affiliations
Rights and permissions
Copyright information
© 2019 The Author(s)
About this chapter
Cite this chapter
Behtoui, A., Hertzberg, F., Jonsson, R., León Rosales, R., Neergaard, A. (2019). Sweden: The Otherization of the Descendants of Immigrants. In: Stevens, P.A.J., Dworkin, A.G. (eds) The Palgrave Handbook of Race and Ethnic Inequalities in Education. Palgrave Macmillan, Cham. https://doi.org/10.1007/978-3-319-94724-2_23
Download citation
DOI: https://doi.org/10.1007/978-3-319-94724-2_23
Published:
Publisher Name: Palgrave Macmillan, Cham
Print ISBN: 978-3-319-94723-5
Online ISBN: 978-3-319-94724-2
eBook Packages: EducationEducation (R0)